dag 10: det här glömmer jag aldrig
Dagen jag åker in till roslagstull i sthlm, ja e glad! ja trodde allt skulle ta en posetiv vändning här, men långt inne i mig är ja orolig.. men de syns inte, ja sitter i bilen med mamma o ppappa och mitt älskade marsvin blomman<3
Sista bilden på henne i livet...
Men hon finns alltid nära mig, här e hennes urna<3
ja trodde hon skulle bli frisk, elr ja hade hoppet, innerst inne viste ja att de inte skulle gå :(
När ja sitter i vänt rummet är ja fortfarande glad, men när hon ropar upp mig vill ja bara fly...
När ja sitter i vänt rummet är ja fortfarande glad, men när hon ropar upp mig vill ja bara fly...
men ja gå in i de lilla rummet, ja tar upp min tjej sätter henne mot mitt hjärta, sen sätter ja ner henne på bordet, medan vetrinären undersöker Blomman, försöker hon gå till mig hella tiden, min tjej gillade inte att någon klämde på henne :(
Sen efter hon kollat på henne, klämt har o var, så fick ja diagnosen...
Hon hade en stor tumör i ena lungen, och hade fel på tandrötterna, tårarna sprutade vid detta läget...
Hon hade en stor tumör i ena lungen, och hade fel på tandrötterna, tårarna sprutade vid detta läget...
då ja viste att ja kmr inte komma hem med henne i livet</3
Då säger vetrinären att ja fick välja, låta henne gå på smärtstillande o hoppas hon orkar ett tag till, elr låta henne somna in... enligt mig var det inte ett svårt betslut endå om ja ville låta henne leva, men ja kunde itne vara ego. men ja kollade på henne, hon har alltid livs lusten i blicken, men itne denna gång... hon visade tydligt att hon inte ville leva längre, så ja tog henne i famnen o berätta vad hon betyde för mig o hur mkt ja älskade henne, sen fick hon somna in i min famn, dem värsta orden jag någonsin hört är "nu är hon borta", ingen kan någonsin förstå hur ont i mig de gjorde... att förlora sin bästa vän, hon va så mkt mer! ja kmr alltid älska dig gumman<3
Då säger vetrinären att ja fick välja, låta henne gå på smärtstillande o hoppas hon orkar ett tag till, elr låta henne somna in... enligt mig var det inte ett svårt betslut endå om ja ville låta henne leva, men ja kunde itne vara ego. men ja kollade på henne, hon har alltid livs lusten i blicken, men itne denna gång... hon visade tydligt att hon inte ville leva längre, så ja tog henne i famnen o berätta vad hon betyde för mig o hur mkt ja älskade henne, sen fick hon somna in i min famn, dem värsta orden jag någonsin hört är "nu är hon borta", ingen kan någonsin förstå hur ont i mig de gjorde... att förlora sin bästa vän, hon va så mkt mer! ja kmr alltid älska dig gumman<3
Sista bilden på henne i livet...
Men hon finns alltid nära mig, här e hennes urna<3
2002.10.23 - 2010.08.29 vila i frid<3
Komentarer
Trackback