Ja fattar inte vrf de alltid ska bli såhääär...

 

Vart man än väljer o plugga mår ja psykist dåligt.

känner mig så jävla misslyckat, men endå kämpar ja, men ingen ser allt ja sliter för...

vill bara bli klar med allt detta, få ett jobb, o kanske plugga vidare, då ja inte har motivation o plugga vidare för tillfället så känner ja att ja inte vill plugga, så då vill ja bara ha ett jobb, en lägenhet, kunna försörja mig och Olle, vi är en familj, han o ja <3

Vill att allt livet bara ska flytta på o vara bra så som de ska vara!

 

Men känns som en evighet tills livet kmr ordna upp sig, vissa bittar har fallit på plats, men den stora bitten att kunna må bra psykist är kvar...

den har ja kämpat med i många år, o ja mår bättre än ja gjorde för några årsen, men mår fortfarande inte 100  bra...

men de kanske ja aldrig kmr göra?...

 

Jag e iaf så glad att jag har min fina fyrbenta vän, han o ja e en familj<3 

ja skiter i vad andra säger "de e en hund" och ditt barn e ett "barn"

samma sak, olle betyder allt för mig, så som ditt barn betyder allt för dig!

 

Olle gör mig hel, han får mitt hjärta o slå, han e min kärlek<3